Vad är SXSW?
South By South West – startade 1987 som en musikfestival i Austin. Det har sedan dess vuxit till ett enormt evenemang där ett sammelsurium om aktuella innovationer, politik, teknik, design, film och musik tillsammans skapar mening. Det är just mixen av perspektiv som gör SXSW intressant. En uppsjö av proffsigt levererade format inspirerar i sig: från stora huvudtalare, hightech-events och paneldiskussioner till små workshops och mentormöten. I år sker dock allt digitalt.
Läs mer om SXSW på deras hemsida.

Virtuell journalistik påverkar bättre

”Om en bild säger mer än 1 000 ord, då är en VR-upplevelse värd en hel bok”.

Citatet tillhör Kate Allen, chef för Amnesty International i Storbritannien. VR som möjlighet att engagera djupare i samhällsfrågor återkom flera paneler till under SXSW. Ofta med utgångspunkten att VR är en effektiv ”empatimaskin”.

Virtual reality är ju en teknik som med en datorsimulerad verklighet ger möjlighet att röra sig i en miljö, resa i tiden och interagera med omgivningen. Att inte bara ”titta på film” leder till starkare upplevelser och ger bättre förutsättningar för att förflytta perspektiv.

Nonny de la Peña, grundare av Emblematic Group och årets WSJ Technology Innovator, använder VR för att sätta fokus på aktuella frågor och väcka opinion.

I ”Melting Greenland” känner och ser du klimatförändringarna med egna ögon. "We Who Remain” spelades in i en aktiv konfliktzon i Sudan, och där möter du studenter, mödrar, journalister och rebeller som kämpar mitt i ett krig som inte visar några tecken på slut.

En kombination av autentiska ljudupptagningar och en VR-miljö är särskilt effektivt för att beröra.

UNICEF lät producera filmen ”Clouds over Sidra”, där du upplever en 12-årig flickas liv i ett flyktingläger i Syrien.

Filmen har visats i 40 länder och erfarenheten är att denna VR-film är dubbelt så effektiv när det gäller att samla in pengar.

Fortfarande är det en hög tröskel att ta del av VR, både vad gäller teknik och tillgänglighet. Men utvecklingen går fort. Rykten säger att snart finns ett nytt Apple VR-headset – ”en bananformad Iphone med tygkuddar” – med fler än tolv kameror för att spåra användarens händer och för att bättre återge omgivningen.

Oaktat tekniken så ska man dock komma ihåg att även fortsättningsvis krävs i grunden en bra berättelse för att engagera med framgång.

Publicerad: onsdag 24/3 kl.10:40

”De flesta företag behöver inte innovera”

Det var ett av flera ögonbrynshöjande påståenden som levererades av grundaren av Square, Jim McKelvey, under ett av samtalen på SXSW. För att komma från ett i högsta grad innovativt bolag – Square var det första bolaget i USA (tyvärr, iZettle) att möjliggöra för små kiosker och butiker att ta kreditkort – visade sig Jim McKelvey vara allmänt njugg till innovationer. ”Jag hatar att innovera, men jag är beredd att göra det om jag måste”.

Så hur tänker då en innovationsskeptisk innovatör på innovationer? Jim McKelveys bästa tips för den som vill följa med honom på miljardärklubbens nästa möte är detta:

”Fokusera på den nedre tredjedelen”. Frågan en innovatör ska ställa sig, enligt McKelvey, är: vilka kan just nu inte ta del av en viss branschs produkter? Square erbjöd ”den nedre tredjedelen” möjligheten att ta kreditkort.

IKEA, ett annat exempel McKelvey ständigt återkom till, grundades på möjligheten att erbjuda ”den nedre tredjedelen” tillgång till möbler av hög kvalitet och design.

IKEAs platta paket är deras ”innovation stack”, menade McKelvey. Alltså: ovanpå en central, banbrytande innovation (platta paket), kan ett företag bygga en ”hög” av andra innovationer som förstärker den ursprungliga.

IKEAs platta paket möjliggör och förstärks av innovativa leverantörskedjor, butiker, lager osv. Och McKelvey hyllade Kamprad och alla andra innovatörer som bygger miljardimperium i branscher de tidigare inte kan så mycket om:

”De bästa innovationerna sker när du tvingas vara innovativ utan bördan av för mycket förkunskap”

Publicerad: måndag 22/3 klk. 17:30

VEM PÅ JORDEN BESTÄMMER I RYMDEN?

Vem är hållbarhetschef i rymden? Vilka lagar gäller för gruvdrift på månen? Och vem ska betala för städning av allt rymdskrot som finns i omlopp runt jorden, vilket idag omfattar 24 000 objekt, från storleken av en buss ner till en kaffekopp.Det rådde helt klart ett samhällsaktörsperspektiv på frågeställningarna även när NASA, forskare och privata rymdföretag diskuterade rymden på SXSW.
”Folk brukar tro att rymden är rena vilda västern, att man kan göra vad man vill. Men så är inte fallet”, kommenterade Michelle Hanlon, grundare av For All Moonkind, en ideell organisation som fokuserar på att skydda mänskligt kulturarv i yttre rymden. Det finns nationella regler som även privata företag måste följa, exempelvis att objekt i omlopp som är äldre än 25 år ska plockas ner. ”Rymdadvokater” (se där ett coolt yrke jag inte kände till) tittar också på hur ansvar ska utkrävas vid incidenter. Men Ryssland och Kina har inte skrivit under, och när en satellit som Sovjetunionen skickade upp på 70-talet skadar någon eller något finns inte ens en motpart att stämma.

Utöver frågorna om lagstiftning. samtalade man om rymden som en viktig del i hållbarhetsarbetet på jorden. Efter offshore-utvinning kommer off-earthing, med utvinning av mineraler på asteroider och planeter.

Tekniken som utvecklas handlar mycket om 3D-printing. Redan 2014 3D-printades det första objektet på den internationella rymdstationen ISS. Caryn Schenewerk på företaget Relativity Space berättade att de nästa år skickar upp en 3D-printad raket, och la till: ”we are disrupting 60 years of aerospace”.
Futuristen Amy Webb spanade i sin tech trendrapport om DNA-printing. Att vi kommer skicka ritningar på exempelvis ett äppelträds-DNA till en rymdstation, så att ett frö kan skrivas ut, planteras och ge frukt utan att ha sett skymten av ett ”riktigt träd”.Rymden har obegränsade möjligheter och bär på förhoppningen om mänsklighetens och civilisationernas framtid. Bara vi vet vem som bestämmer.

Carolina Anestam - Gullers Grupp
Publicerad: måndag 22/3 kl. 10:30

En bättre hjärna - på vems villkor?

Med sina hundra miljarder nervceller är hjärnan svindlande komplex. Och lockande att både utforska och påverka. Det är inte längre science fiction. Hjärnforskaren Vivienne Ming, kallar sig ”Professional Mad Scientist” och drivs av att bygga bättre människor.

Hon redogör för hur en kombination av olika forskningsfält ger oss ny kunskap. Både med hjärnkirurgi och icke-invasiva alternativ som EEG. Med data från appar och ”wearables” kan vi inte bara läsa av hur folk mår och vad de känner, utan även förutspå maniska anfall. Blixtrar i olika färger kan skapa en positiv effekt på personer med Alzheimer.

I år – om det inte redan har hänt – kommer någon att fuska genom att använda neuroteknik som boostar hjärnans arbetsminne eller reglerar stress. Med utvecklingen att vi kan förändra och förbättra våra hjärnor behövs principer.

Internet utvecklades mycket med logiken ”move fast and break things”. Vill vi att Mark Zuckerberg och Elon Musk ska driva utvecklingen inom neurovetenskap på samma sätt?

Vill du ha dem i ditt huvud? frågade sig Vivienne, som själv arbetar efter principen ”Jag ska inte bara bli bättre när jag använder tekniken. Jag ska bli bättre än vad jag var när jag startade, när jag stänger av den”

Publicerad: Torsdag 18/3 kl. 13:30

Istället för fort och fel: fortare och rätt

Flera samtal på SXSW handlar om hur den klassiska tech-doktrinen av “move fast and break things” behöver ifrågasättas.

I en panel diskuterades hur en alltför snabb och offensiv innovationstakt riskerar att dels alienera användarna från produkten, dels göra produkten sämre eftersom innovatören inte hinner fånga upp användarnas behov.

Dessutom går det kanske inte ens särskilt fort, när man måste backa tillbaka och göra om när lagstiftare slår en på fingrarna för produkter som utvecklats utan tanke på samhällets påverkan. “Move fast and fix things”.

Publicerad: onsdag 17/3 16.00

Värdet i ett fysiskt event och förvirringen online.

SXSW är ett av världens största event, i normala fall i Austin i Texas, med nästan 200 000 besökare. Förra året var det helt inställt, eftersom pandemin slog till bara veckorna innan det skulle öppnat. I år försöker man, som bekant, flytta det online istället. Med blandade resultat, uppriktigt talat.

PLING!! Mitt i återsändningen av panelen med den nyfikenhetsgenererande rubriken ”What Virtual Communities Teach Us About Humanity” tjongar det till i hörlurarna. Efter lite förvirring märker jag att det inte är jag som fått ett sms utan någon av paneldeltagarna. Ljudet har spelats in och ingen har brytt sig om att klippa bort det innan klippet lades ut. Någon från eventarrangören Informa var just i full färd med att berätta om de många fördelarna som gänget på Informa upptäckt med att flytta ett av sina event online. (Rubriken på panelen visade sig inte särskilt träffsäkert representera innehållet i panelen.) Fördelarna med ett digitalt event framför ett fysiskt är enligt Informa bland annat saker som hållbarhet (man måste inte flyga till ett digitalt hörni!), tillgänglighet (det går att se saker på sin egen tidszon!) och möjligheten till nya kontakter (enligt Informa är det lättare att prata med en främling på ett digitalt event än ett fysiskt, men det tror jag det finns olika erfarenheter av…)

Säger en expert på event att det går lika bra eller bättre att flytta stora event online så ska jag väl tro på det. Men fanns det verkligen ingenting mer att backa upp det påståendet med? Var fanns den innovativa och kreativa lösningen som möjliggjorde de här fördelarna? Hjärnforskningen som låg till grund för designen? Teknikutvecklingen som låste upp omöjliga knutar?

Min upplevelse så här långt av den digitala versionen av SXSW – utan Austins fisktacos, utan sixth streets slumpmässiga möten och utan den bokstavliga och bildliga värmen inne i överfulla mässhallar där jag fysiskt ramlar in i nästa stora techtrend – gör att jag hoppas på en snabb och snar återkomst av de fysiska eventen. Det kommer säkert finnas plats för digitala event också och fördelarna som Informa lyfter fram är högst relevanta. Men för att konkurrera med å ena sidan de påtagliga värdena i att träffas fysiskt och å andra sidan tillgängligheten till smarta personer med smarta tankar på andra digitala plattformar (Twitter, Clubhouse, Substack), behövs det något extra.

Oskar Kalmaru - Gullers Grupp
Publicerad fredag 18:10

“The new world disorder”

Amy Webb beskrev i sin traditionella SXSW-keynote ett antal “trendkluster” som pekade mot en värld där vi som medborgare och konsumenter kommer behöva bli betydligt mer medvetna om våra val och våra värderingar.

I en värld där vi själva rent biologiskt ständigt är uppkopplade och där vi är vår egen data, kommer möjligheterna för samhället eller företagen att kontrollera och styra den datan vara oöverträffade.

Det kommer också föra positiva saker med sig: möjligheten som redan nu finns att faktiskt 3D-printa DNA kommer kunna revolutionera sjukvården och behandlingen av svåra sjukdomar. Men när gamla institutioner blir omsprungna av nya aktörer (det var inte någon finansinspektion som avbröt handeln med GameStop-aktier och ingen datainspektion som stängde av Parler) är det i slutändan är det upp till oss själva, inte samhället, vad vi tillåter att tekniken gör med oss och våra liv.

Ladda ner rapporten.

Publicerad: onsdag 17/3 kl. 11.00

Ett första andetag

Att inleda hela SXSW är ett hedersuppdrag som tidigare år gått till exempelvis socionomen Brené Brown, som talade om tillhörighet och mod.

Årets öppningstalare för SXSW hade ett lågmält tonläge. Adriene Mishler, mer känd som ”Yoga with Adriene” talade på temat ”befriending the breath”. Hon ledde tittarna genom andningsövningar och pratade om möjligheterna att skapa en god närvaro även digitalt.

Det lämnade en lugn känsla och flera av dagens panelsamtal var också ganska filosofiska. Både om utmaningarna med att moderera innehåll på sociala medier, hur vi blir mer empatiska i VR-världen och utvecklingen av en hållbar cannabisindustri.

Publicerad: tisdag 16/3 kl. 20.00

Gullers X SXSW

På spaning i samtiden emot framtiden

Sveriges ledande byrå för samhällsaktörer